Hem och vända med kappsäcken, på med ryggsäcken, något lite kvinnligare och rena sockor och morgonbussen till Helsingfors.



sista kvällen i Danmark. pics, Ursu

Jag köpte Caitlin Morans bok "how to be a woman" på flygplatsen. Den är fullständigt suverän.
Så oerhört fenomenalt genialisk, uppslukande och underhållande att jag nästan tog fel flyg (de sista-minuten-ropade efter en mr "nånting nånting" som lät exakt som mitt efternamn. Och mr. nästan-exakt-mitt-namn skulle tydligen till Saudi Arabien, eller han skulle helt tydligen inte dit eftersom han inte var där, hursomhelst visste jag för några sekunder inte riktigt vem, var, eller vart jag var på väg. Så bra är boken.)

Läs den.



Coola smarta roliga Caitlin

Igår var det en sådan där fest i ett stort blått hus som innehöll en lägereld i trädgården skyddad av gamla segel, ett epic dansgolv, en ångande varm badbalja, bortslarvade underkläder, en bar och folk utklädda till cirkusartister.

Sedan cyklade jag hem i natten, det var nerförsbacke hela vägen och nån på min pakethållare gallskrek för att jag cyklade farligt fort. Det regnade men bara pyttelite och mitt huvud kändes kristallklart. Eller kanske det var havsluften.

Jag är jätteförtjust i mönster. Jag kan sitta i evigheter och peta med rutor, prickar och ränder. För det mesta pryder jag sjöjungfrur med dem, men idag bad Wieteke mig att teckna på hennes arm.
Lite kul är att en av rundlarna är en riktig tatuering. Gissa vilken...

Det var ett spännande äventyr, speciellt eftersom ån går under gatorna ibland. Men i äkta vikingastil hade vi naturligtvis facklor att lysa vägen under jord.

Den sista biten var cirka 300 meter i en tunnel, och att segla in mörkret kändes lite som att segla mot Mordor. Men vi kom lyckligt ut i hamnen på andra sidan.

Hela färden tog tre timmar, hornen i hjälmarna kommer från slakteriet next door och mina skor torkar nog inte på en vecka.

... i galleriets kök pryds av den här fina postern.
Hädanefter kommer jag att tänka på danskt rågbröd varje gång jag ser nån i vitt hångla upp random engelsk prins.

Det är väldigt svårt.
Och som om de inte räckte med alla svåra beslut, så beteer sig min kropp dessutom fullständigt schitzofrent. Hjärtat vill en sak, huvudet en annan, magkänslan påstår ett tredje.

so much for team spirit

... i den här bilden, men sanningen är att jag håller i två guldtrådar som jag tänker knyta fast i taket.



bild Ursu

som jag överväger att åka till Finland så råkar jag prata med nån som säger saker i stil med "Imorse måste vi gräva oss ut under femton meter snö, igår anfölls byn av Isbjörnar, imorgon regnar det antagligen is, när kommer du hem förästen?"

och idag kunde man läsa det här på Vasabladet.fi :


Fin bild. Åh, hemlängtan.

Alla mina idéer är såklart jättebra, men ibland är vissa av dem aningens mer obekväma än andra. Som att bygga ett konstverk i taket i ett rum proppfullt med allt från konstnärer, installationer och sängar till pandor.